”Det har nu gått tre veckor sedan jag landade på Dallas International Airport och började arbeta hos Bruce Vickery och Anthony Montes. I skrivande stund sitter jag ute i trädgården hemma hos dem och dricker kaffe vid poolen. Jag är helt ofantligt trött efter tio dagars tävlande i Florida. Tack och lov anlände jag till Texas en vecka innan avfärd till tävlingen så jag hann komma in någorlunda i rutinerna, lära känna tränarna och hästarna. 

Tankarna, intrycken och funderingarna är många.

Jag funderar på vad ni där hemma vill veta. Min första tanke var att skriva om tävlingen vi precis varit på och hur tävlingarna ser ut här. Men min första text kommer att handla om reflektioner om hur det är att arbeta i USA.

Många hemma i Sverige och Europa har en idé om hur romantiskt livet i USA är. Hur lätt livet är när man får arbeta med sin passion. Folk fantiserar om fina hästar, stora bilar, bra shopping och glamoröst leverne. Det är inte romantiskt. Det är inte lätt. Livet här innebär hårt arbete och långa timmar.

Att ligga på toppen inom AQHA och NSBA är mycket krävande. Tränarna arbetar långa dagar, rider hästarna ibland flera gånger per dag för att hålla dem i så bra skick som möjligt. Det är definitivt inga 40-timmarsveckor, snarare det dubbla. 

I dagsläget har jag endast insikt i det företag jag arbetar för – Vickery Performance Horses. Det finns  totalt tre tränare – Bruce Vickery, Anthony Montes och Amanda Jackson. Bruce och Anthony är specialiserade på trail och western ridning medan Amanda är expert på pleasure. I dagsläget har de ca 35 hästar i träning, plus några äldre pensionerade och några yngre prospekt som ännu inte är startade.

Min första vecka i Texas bestod av förberedelse inför NSBA Sudden Impulse Futurity på World Equestrian Centrer, Ocala, Florida. Arbetsdagarna inför kommande tävling var långa och vi slutade arbeta först vid kl 19 eller 20. Lördag eftermiddag 16/4 började den långa resan till Florida, en resa som skulle komma att ta ca 22 timmar. Vi alla var vakna i mer än 35 timmar, då vi körde hela natten samt lastade av alla 28 hästar och tömde alla tre trailers vi hade med. Resan var krävande men samtidigt så spännande. Att få uppleva Texas, Louisiana, Mississippi, Alabama och Florida är något jag bara drömt om tidigare. Naturen är så varierande och vacker. 

World Equestrian Center är något alldeles unikt. Jag har aldrig tidigare upplevt något liknande och kommer aldrig se något som är i närheten av denna enorma anläggning.

Anläggningen erbjuder åtminstone fem inomhusarenor med minimimåtten 30*60 m, varav de flesta 40*80 m. Utomhusarenor är minst 10 till antalet varav även de är stora. Main Arena som ligger utomhus är minst 100*100m. De har byggt en promenadslinga för hästar i de kringliggande omgivningarna som är obeskrivligt vackra.

På anläggningen finns ett nybyggt lyxhotell med utsikt över main arena, det finns ett bakery, toy store, hästaffärer och flertalet restauranger. Samtliga boxar har inbyggda fläktar och gummimattor. Samtliga gångar mellan de olika arenorna har gummimattor vilket underlättar när man promenerar fram och tillbaka flertalet gånger per dag.

Vi kom tillbaka till Texas i natt vid 2:30 efter ca 18 timmar på vägen. Vi lastade bara av hästarna, sedan åkte alla hem för att få sömn och idag har vi inte gjort något alls, förutom att hämta några väskor i stallet, och sedan åkte jag och Bruce för att äta brunch. Nu är jag ledig i ett par dagar och har för avsikt att skriva en kort text till er om själva tävlingen. Jag behöver bara fundera ut vad jag ska skriva om.

Om ni själva har något speciellt ni vill veta om tävlingarna så säg bara till! Besvarar gärna alla frågor ni har.”

Ni kan komma i kontakt med Anna antingen via facebook eller mail – anna.lejvell@hotmail.com!